Några tankar om VA-taxa, del 2

Anläggningsavgiften

Intäkter från anläggningsavgiften ska normalt balansera mot VA-huvudmannens kostnader för nyinvesteringar. Det finns dock ett undantag. VA-huvudmannen har laglig rätt att ta ut högre avgifter och fondera medel för framtida nyinvesteringar. För dessa investeringar måste det dock finnas en tydlig plan och en budget. Överuttaget får under inga omständigheter användas till annat. Nyinvesteringar avser samtliga anläggningar, dvs ledningsnät, pumpstationer, vattenverk, reservoarer, dagvattenanläggningar och avloppsreningsverk mm.

Anläggningsavgiften enligt Svenskt Vattens basförslag består i huvudsak av fyra delar; lägenhetsavgift, servisavgift, avgift för upprättande av förbindelsepunkt samt tomtyteavgift. Anläggningsavgiften är liksom brukningsavgiften nyttobaserad. Dvs. brukarens avgift bestäms utifrån nyttan som denne har av tillhandahållna vattentjänster.

Hur förklarar vi de ingående komponenterna i anläggningsavgiften?

Lägenhetsavgiften

Lägenhetsavgiften är en avgiftskomponent som betalas per bostadsenhet, t.ex. en lägenhet, villa, attefallshus eller uthyrningsdel i en villa. Denna komponent är i högsta grad nyttorelaterad.

Lägenhetsavgiftens storlek kan vara svår att bestämma men lite vägledning får vi utifrån § 31 i LAV, dvs. avgiften skall vara skälig och rättvis.

Väljs lägenhetsavgiften för stor i förhållande till övriga komponenter så finns en risk att flerbostadshus med ett stort antal lägenheter får betala en oproportionerligt stor avgift vilket eventuellt skulle kunna hämma bostadsbyggandet i kommunen. I detta fall kanske inte lägenhetsavgiften kan anses vara skälig och rättvis.

Om lägenhetsavgiften istället väljs för liten jämfört med övriga komponenter så finns en risk att avgiften inte längre speglar nyttan. Även om det går att argumentera för att en villaägare har potentiellt större nytta av vattentjänsterna jämfört med en lägenhetsinnehavare, så finns det en risk att snedfördelning blir så stor att lagkraven på skälig och rättvis fördelning inte uppfylls om lägenhetsavgiften är för liten.

Jag gissar att flera VA-organisationer har fått frågan, ”Varför ska jag betala lägenhetsavgift? Jag bor ju i villa?”. Kanske är lägenhetsavgift inte en särskilt pedagogisk benämning. Bostadsavgift kanske hade varit att föredra men då finns kanske en risk att huvudmannen får liknande frågor från de fastighetsägare som inte tillhandahåller byggnader för bostadsändamål? VA-organisationerna har en pedagogisk uppgift i att förklara både detta, och andra begrepp, för kunderna.

Servisavgiften

Servisavgiften är den avgift som brukaren betalar för att få en servisledning dragen från huvudledning fram till förbindelsepunkt. Avgiften speglar dock inte nödvändigtvis VA-huvudmannens kostnad för själva anläggandet av servisen. Den kan istället ses som en avgift i syfte att reglera anläggningsavgiften med utgångspunkt i att fler servisledningar till fastigheten medför potentiellt större nytta av vattentjänsterna. Det är rimligt att en fastighetsägare som vill ha fler serviser också betalar en högre avgift istället för att kollektivet skulle ta merkostnaden.

Avgift för upprättande av förbindelsepunkt

Avgiften för upprättande av förbindelsepunkt kanske är svårare att förstå, speciellt som fastighetsägare. Förbindelsepunkten är endast ett begrepp som anger den juridiska ansvarsgränser mellan fastighetsägare och VA-huvudman.

En förklaring som VA-huvudmannen skulle kunna använda är att avgiften är nyttobaserad och speglar huvudmannens administrativa kostnader för upprättande av förbindelsepunkt. Dessa kostnader kan vara t.ex. projektering av servis, kontakter med fastighetsägare, deltagande vid byggsamråd, underlag till nybyggnadskarta, byggledning, kontroll och slutdokumentation.

Tomtyteavgiften

Tomtyteavgiften tror fastighetsägarna ibland är en dagvattenavgift men så är inte fallet, även om avgiften vanligen innehåller en dagvattenkomponent. Tomtyteavgiften är istället en avgift som reglerar huvudmannens kostnader för att bygga ut allmän VA i ett område beroende på områdets karaktär.

Större tomter i ett område betyder längre ledningssträcka per ansluten fastighet och därmed en större kostnad för VA-kollektivet. Här får fastighetsägare med stora tomter stå för en del av merkostnaden vilket kan tyckas rimligt.

Vanligen tillämpas en begränsningsregel i VA-taxan som innebär att tomtyteavgiften inte får överstiga summan av de övriga delarna i anläggningsavgiften. Detta eftersom inte enskilda fastighetsägare ska straffas med en orimligt stor avgift på grund av en stor tomtyta. Den stora tomtytan betyder nämligen inte per automatik att fastigheten har proportionellt större nytta av vattentjänsterna. Ett synsätt som jag anser vara både skäligt och rättvist med hänsyn till § 31 i LAV. Vid avstyckning kan det tillkomma en del tidigare obetald tomtyteavgift eftersom nyttan vid avstyckning potentiellt ökar.

Kanske skulle jag ha föredragit en något annorlunda beräkning av tomtyteavgiften, nämligen att använda kvadratroten ur tomtarealen som beräkningsgrund. Detta eftersom sambandet mellan area och längd inte är linjärt utan kvadratiskt. Jag får hoppas att någon kreativ VA-huvudman läser denna artikel och tar till sig budskapet.

Hur ska vi hantera specialfall?

Vissa fastigheter kräver lite specialbehandling för att anläggningsavgiften ska anses skälig och rättvis. Exempel på sådana fastigheter kan vara allmänna inrättningar, tillfälliga bygglov, studentrum, vårdboenden m.fl.

Det finns gott om praxis för de flesta av dessa fall. Ibland tillämpas metoden ”en lägenhet per påbörjat 150-tal kvadratmeter BTA” vid beräkning av anläggningsavgiften. I andra fall, då det handlar om mycket små bostadsenheter som delar kök och dusch, kan lägenhetsantalet reduceras för att avgiften ska spegla nyttan.

Jag har inte sett någon praxis avseende tillfälliga bygglov, t.ex. tillfälliga boenden eller förskolepaviljonger. Det jag skulle förespråka för att uppnå en avgift som är skälig och rättvis i förhållande till nytta och nyttjandetid är följande: Avgiftens storlek bestäms som andel av full anläggningsavgift där andelen utgör tid för beviljat tillfälligt bygglov i förhållande till anläggningens avskrivningstid. Alternativt skulle fastighetsägaren kunna stå för faktiska kostnader. Oavsett vilken metod för beräkning som huvudmannen tillämpar så rekommenderar jag att den skrivs in i VA-taxan efter kommunfullmäktigebeslut.

Om du som VA-huvudman funderar på att göra en översyn av VA-taxan vill jag lämna följande 10 råd:

  1. Se till att ingående avgifter är skäliga och rättvist fördelade mellan olika brukarkategorier.
  2. Se till att få med så många delar som möjligt då det är krävande att skriva fram ett nytt ärende. Exempel på dessa kan vara sprinkleravgift, avgift för tillfälliga bygglov, avgift för byggvatten, avgift för mycket små bostäder (studentrum och vårdboenden m.fl.).
  3. Glöm inte att ta med dagvattenavgift för allmän platshållare om sådan inte redan finns. Jag kommer att skriva mer om detta i del 3.
  4. Var tydlig mot politiken med syftet till föreslagen taxeförändring. Ha väl underbyggda argument som bottnar i behov och gällande lagstiftning. Visa även tydligt hur taxan påverkar totalekonomin samt olika brukarkategorier. Lyft fram vad ni vill och kan åstadkomma för samhället om föreslagen taxa blir beslutad.
  5. Se till att era intäkter från anläggningsavgifterna är periodiserade samt att avskrivningstiden för era anläggningar följer SKL:s rekommendationer och att komponentavskrivning tillämpas.
  6. Ta höjd för framtida nyinvesteringar om det behövs men glöm inte att ta fram en fastställd investeringsplan för dessa.
  7. Bygg in kraftfulla incitament för lokalt omhändertagande av dagvatten. Detta görs lämpligen genom reduktion av df-avgiften vid tillämpning av LOD.
  8. Simulera föreslagen taxa och ta även hänsyn till hur ränteförändringar påverkar utgifterna.
  9. Räkna med att det tar tid att göra en taxeöversyn då den kräver god planering och noggranna analyser för att resultatet ska bli lyckat. Ta in externt stöd vid behov för att minska belastningen på organisationen.
  10. Gör en plan för hur taxan ska kommuniceras; till politiken, andra förvaltningar, media, företag, och till allmänheten.

Lycka till!

Kommentarsfunktionen är avstängd.